Betraktelse: Förlorad och återfunnen

Utan Jesus är mänskligheten förlorad – det är bara i Jesus vi är återfunna!

I Lukas kapitel 15 finns tre liknelser som handlar om något förlorat som blir återfunnet. Den första liknelsen handlar om en man som förlorat ett får som han söker efter och hittar. Den andra liknelsen, som ingår i söndagens text, handlar om en kvinna som förlorat ett mynt som hon söker efter och hittar.

I båda dessa liknelser är det uppenbart vad de handlar om - glädjen över syndare som omvänder sig (se vers 7 och 10)!

Den sista liknelsen handlar om den ”förlorade sonen”, eller snarare den ”återfunna sonen” eller ”den gode fadern” som är mer passande titlar.

De två första berättelserna beskriver både mannen och kvinnans sökande och deras stora glädje när de hittar det som var förlorat. Lukas är noga att i sitt evangelium använda sig av principen ”varannan damernas”. Genomgående när han berättar om helanden, liknelser och händelser växlar huvudpersonen mellan en man och en kvinna. Ett effektivt litterärt skrivsätt som också betonar att Jesus inte gör skillnad mellan män och kvinnor.

Dessa tre liknelser, om det som var förlorat och återfunnet, riktade sig till fariséerna som klagat över att syndare kom för att höra på Jesu undervisning, se 15:1-2.

Det är också intressant att se hur Lukas är relevant för sin läsarskara. Lukas skriver sitt evangelium för greker och använder det grekiska slivermyntet "drachmer" om kvinnans mynt. Det motsvarade den romerska denaren som var en arbetares dagslön.

I Efeserbrevet 2 är det tydligt att det finns ett före och efter. Vi var andlig döda i överträdelser, följde den här tidsålderns ande, världens sätt, kroppens impulser osv. Sedan kommer vändningen i vers 4 med det betydelsefulla ordet – MEN: ”men Gud som är rik i nåd…”!!!

Balansen mellan tro, gärningar och frälsning förklaras fint vers 8-10:

"För det är genom nåd (Guds kraft, oförtjänta favör) som ni är frälsta genom tro. Frälsningen kommer inte från er själva, den är en gåva från Gud. Den kommer inte från gärningar [goda handlingar och eget arbete], och det för att ingen ska kunna skryta och bli högfärdig. För vi är Guds hantverk (skapade och formade av Gud), transformerade (omformade, skapade på nytt) i Kristus Jesus för goda gärningar (arbete), som Gud redan har förberett för oss att vandra i."

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter