Betraktelse: Efterföljelse

Att följa Jesus handlar om att sätta honom främst på alla områden. Söndagens text från Lukas 9 kan till en början verka svårbegriplig, men med lite kulturell bakgrundsinformation faller bitarna på plats!

I Luk 9:51 ser vi att Jesus är på väg mot Jerusalem. Det är fortfarande ungefär tre månader kvar tills han rider in i Jerusalem, men från och med nu är siktet inställt på slutfasen i hans tjänst här på jorden.

Jesus sände budbärare framför sig som gick in i en samarisk by för att ordna med mat och övernattning, men välkomnades inte. Konflikten mellan samarierna och judarna gällde om det var på det samariska berget Gerizim eller i Jerusalem man skulle tillbe. Att passera igenom Samarien för att tillbe i Jerusalem var inte populärt bland dem samariska lokalbefolkningen. Detta var anledningen att många judar tog omvägen via jordandalen till Jerusalem, men Jesus går genom Samarien – och lärjungarna som följer honom tvingas att utmana sin tids förutfattade mening om Samarier.

När Jakob och Johannes, syskonparet som kallades "åskans söner" på grund av deras temperament (se Mark 3:17), inte fick övernatta i en samarisk by ville de kalla ner eld från himlen och förgöra den. Anledningen till detta kan vara att i samma område i Samarien hade Elia blivit beskyddad från två angrepp genom att just kalla ner eld från himlen. Tredje gången man kommer emot Elia ödmjukar sig officeren och femtio män skonas (2 Kung 1). Jesus hade inte kommit för att döma världen utan för att ge människor en chans att omvända sig, (2 Pet 3:9). Om bara några år kommer samme Johannes som här ville förgöra staden att predika evangeliet tillsammans med Filippos och Petrus och skaror blir frälsta (Apg 8:4-25). Efterföljelsen är en process som förändrar lärjungarnas sätt att tänka och agera!

Lukas 9:57-62 handlar om lärjungaskapets krav. Jesus håller på att välja ut sjuttio lärjungar som ska förbereda vägen för honom och bota sjuka och berätta att Guds rike är nära (Luk 10:1-20). Jesus är tre månader från sin död och det här missionsuppdraget kommer att kräva fullständig överlåtenhet. Bibeln ger tre exempel på kandidater, där den första och den siste anmäler sig själv frivilligt, och Jesus måste pröva äktheten i deras överlåtelse. På samma sätt som Elisa var tvungen att verkligen sätta Guds rike främst för att vara med Elia och att ta del av den dubbla välsignelsen (1 Kung 19:19-21), kräver Jesus att hans blivande lärjungar sätter lärjungaskapet främst.

1) Materiell försakelse (Luk 9:57-58)
Den förste vill följa Jesus vart han än går, men Gud ser inte bara till det yttre utan till hjärtat (1 Sam 16:7). Det verkar som om mannen inte riktigt visste att lärjungaskapet skulle innebära att ge upp bekvämlighet och materiell trygghet.

2) Dåliga ursäkter (Luk 9:59-60)
Den andre vill först begrava sin far. Den judiska begravningen skedde i två steg. Så fort som möjligt, helst samma dag, begravdes den döde i en gravkammare. Familjen höll sedan en sju dagars sorgeperiod, följt av trettio dagar av mindre intensiv sorg. Ett år senare då kroppen ruttnat ansvarade äldste sonen för att flytta benen till en benkista. Det är ytterst osannolikt att Jesus skulle träffat på den här äldste sonen de få timmarna innan hans far var begravd, istället är det någon gång efter den första begravningen. Vad mannen egentligen säger är att han ber om uppskov på kanske upp till elva månader innan han tänker följa Jesus. Då är det försent, Jesus är redan uppstånden och det här missionsuppdraget avslutat.

3) Högsta prioritet (Luk 9:61-62)
Den tredje vill följa Jesus men först ta farväl av dem därhemma. Här finns ännu en likhet med Elias kallelse, där Elia tillät honom säga farväl till sin familj (1 Kung 19:20). Här ser vi att Jesu kallelse är mer radikal än den mest radikale profeten på Gamla testamentets tid.

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter