Betraktelse: Guds hus

När Paulus talar till Atenarna på Areopagen är han tydlig med att Gud, som skapat världen och som är Herre över himmel och jord, inte bor i tempel gjorda av mänskliga händer (Apg 17:24). Det är vår kropp är ett tempel för den helige Ande skriver han i sitt brev till Korintierna (1 Kor 6:19).

I Efeserbrevet två liknas församlingen också vid ett heligt tempel som är uppbyggd på apostlarnas och profeternas grund, med Jesus Kristus själv som hörnstenen.

Jesu död på korset rev ner skiljemuren som fanns mellan det allra heligaste i templet i Jerusalem. Gud bor inte längre ett mänskligt byggt tempel utan i varje troendes hjärta och i sin församling.

I söndagens text från Fil 2:1-4 börjar med en fras som ofta översätts med ”om det finns…”:
Om det alltså finns tröst genom Kristus,
uppmuntran från kärleken och gemenskap från Anden,
om det finns ömhet och medkänsla… (Fil 2:1, Bibel 2000)

I grekiskan är det fyra korta fraser som alla börjar med ”ei tis”, ordagrant översatt ”om det finns”. I svenskan kan denna översättning ge en viss osäkerhet om påståendena som följer verkligen stämmer, men det är så långt ifrån sanningen man kan komma. Dessa uttryck har ingen tveksamhet utan beskriver något som verkligen finns utan något tvivel. Man skulle kunna översätta:
• eftersom jag vet att det finns hjälp i Kristus
• eftersom jag vet att det finns uppmuntran i osjälvisk utgivande kärlek
• eftersom jag vet att det finns gemenskap i Anden
• eftersom jag vet att det finns ömhet och medlidande

Eftersom Paulus vet att dessa fyra punkter - Kristi hjälp, kärlek, gemenskap och medlidande - finns hos Kristus och hos Filipperna trots de lidanden de gått igenom, se vers 1:27-30, kommer han till uppmaningen:
Gör då min glädje fullkomlig genom att vara eniga, ha samma osjälviska kärlek, var förenade i hjärta till hjärta, var ett i sinnet.

Kristen enhet bygger på Kristus. I Guds hus, alltså hos enskilda kristna och i församlingen är det centrala Jesus. Det är i honom vi får hjälp, vägledning, uppmuntran, och styrka.

Alla dessa fyra ord – hjälp, kärlek, gemenskap och medlidande – finns först och främst i Kristus, men ska också finnas i församlingen.

Jesus präglas av ”agape-kärlek” som beskriver en osjälvisk utgivande kärlek. Samma kärlek ska också finnas i församlingen. I den kärleken finns det uppmuntran och vänliga uppbyggande ord.

Gemenskapen bygger på en Andens enhet. Här används ordet ”koinonia” som beskriver en delaktighet av alla parter. Den helige Ande kallas ju för hjälparen, inte göraren! Det krävs en delaktighet och ett samspel mellan den kristne och den helige Ande för att göra Guds vilja enskilt och i en församling.

Ömhet och medlidande beskriver mjuka hjärtan som inte bara stannar vid en melankolisk känsla utan är en barmhärtighet som leder till ett praktiskt kärleksfullt handlande.

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter